Somebody's heartbreak - del 10 (sista delen)

 
Förra veckan

- And what are you doing here by the way?

- Well, I came to talk…. Startade Niall innan Harry kom ut från badrummet och välkomnade mig tillbaka.

Harry betedde sig annolunda.

- Are you okay Harry? Frågade jag.

-  Of c.. ehm....

Harry tittade ner i golvet. Han såg ledsen ut, eller i alla fall bekymrad.

Vad hade de gjort medan jag var borta? Vad gjorde ens Niall här? Varför betedde sig Harry så konstigt och hur blev han helt plötsligt ledsen?

Sherrie's perspektiv

- Harry, what’s wrong, frågade jag och tog tag i hans svaga lena hand.

Harry fortsatte att titta ner i golvet.

- I just can’t take it anymore. Sherrie, I’ve been in love with you since I first saw you 3 years ago but I didn’t want to say anything cause I didn’t want to ruin out friendship. I tried to be nice to Niall but inside it is killin’ me.

Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Harry stod rakt framför mig och erkände sina känslor och Niall satt i soffan en meter ifrån och lyssnade. Jag såg att han också ville säga något, men han tvekade.

- What are you even doing here? Frågade Harry Niall.

Niall tog ett djupt andetag och reste sig från soffan och gick fram till mig.

- Sherrie, I lied to you. I don’t have a girlfriend, and I never did, sa han och tittade mig djupt in i ögonen.

Harry’s panna rynkade sig.

- You see, I didn’t move to Alabama because by dad got a job, it was me who forced my him to move here so I could see you. Last summer was the best time of my life and I wanted to be with you forever, but when I saw you in school with Harry I thought you’d moved on and had gotten yourself a new boyfriend, so I made her up.

Jag ville inte leva mer. Jag orkade inte mer. Jag klarade inte av det mer.

- Sorry, I just need to be alone for awhile, sa jag och släppte Harry’s hand och Nialls blick för att stänga in mig i sovrummet.

Jag slängde mig på sängen och grät. Vad skulle jag ta mig till?

Efter en minut var kudden ett rent hav av tårar. Jag hörde inget prat utifrån vardagsrummet, vad skulle de ens prata om?

Det här var ingenting jag hade planerat. Niall var den bästa pojkvännen jag någonsin haft. Det gjorde ont i hela mig när han lämnade Alabama för Irland i somras. Jag minns alla våra stunder som att det var igår, men Harry har alltid funnits där för mig och han är den bästa vännen jag någonsin haft.

Jag hörde några svaga knackningar på sovrumsdörren. Dörren öppnades och det var Niall som stack in huvudet.

- Sherrie, I’m really sorry about all this. I just wanted you to know that I’m leaving now, maybe for Ireland but I’m not sure yet.

Jag satte mig upp i sängen och tittade på Niall.

Niall vände sig om och började sakta stänga igen dörren.

- Niall, sa jag hastigt.

- Yes, svarade han mjukt.

- Can I please have a hug? Frågade jag.

Niall’s ögon fylldes med vätska medan han gick de fyra stegen från dörren mot sängen. Han satte sig på sängens kant och riktade sin överkropp mot mig. Jag lutade mig mot honom och han kastade sina armar om mig. Det kändes precis som förr. Doften av hans Armani parfym och hans tajta grepp. Jag ville inte släppa taget och låta honom gå, men jag tror han kände sig obekväm. Han släppte taget om mig, tittade mig i ögonen och sa:

- I really wish you could stay in my arms forever, but Harry is better for you and I’m just a stupid liar who don’t deserve such a good girl as you.

Han reste sig upp och lämnade rummet.

Det kändes så tomt, som att en bit från min kropp försvunnit. 

En månad senare 

Jag tog fram nycklarna och låste upp dörren till min nya helt egna lägenhet. Lägenheten var liten men modern. Pappa hade redan betalat en firma att möblera ytan, så det var inget jag behövde handskas med du. Jag steg av planet från Alabama för 2 timmar sedan och kände mig redan som hemma här i Los Angeles. Lite ensam dock.

För tre veckor sedan fick jag ett samtal från Capitol Records som berättade att jag fått kontraktet. Jag hoppade upp och ner i minst 10 minuter innan jag började lugna mer mig.

Det första jag gjorde var att leta efter en lägenhet och jag hittade denna fina tvåa, tre kvarter ifrån Capitol Records byggnaden.

Harry hade jag inte pratat med sedan på flyget hem från LA för en månad sedan. Vad skulle jag ens säga till honom? Niall hade flyttat tillbaka till Irland  och jag själv skulle precis börja leva min dröm. Jag saknade dock Harry och önskade att han var här. Kanske var det inte så allvarligt som jag inbillade mig. Jag beslöt mig för att ringa honom.

Två långa signaler hördes innan Harry’s röst tog över.

- Hello, sa han.

- Hi it’s Sherrie, how are you, frågade jag lite mesigt.

- Kind of bored, and you?

- I’m in LA, and I miss you, would you maybe like to come over? Frågade jag och hoppades på att han skulle säga ja.

-  Well let’s see if you let me in, sa han med en finulig röst.

Jag förstod inte vad han pratade om men han hade lagt på luren så jag kunde inte fråga. Mina funderingar avbröts av tre lätta klackningar på dörren.

Jag rynkade pannan men öppnade dörren.

Det var Harry.

- How did you get here so fast, frågade jag överraskat och med ett leende.

- I wouldn’t let you leave me without saying goodbye, so I followed you, sa han.

Jag var glad att han var här med mig. Jag tog tag i hans hand och drog in honom i lägenheten.

Han tittade på mig, granskade mina grönblåa ögon, och jag hans.

Han följde sin vilja och förde sin hand mot min nacke, hans huvud närmade sig mitt, men han hejdade sig. Jag antog att han förstod vad han höll på med och ville nu inte sabba vänskapen en gång till. Men jag struntade i det nu. Jag knöt ihop mina händer bakom hans nacke och ställde mig på tå för att ens ha en chans att nå upp tills hans läppar. Harry förstod att jag godkände hans vilja, han förde sina händer ner till min rygg och drog in mig tätt. Våra läppar nuddades mjukt, tiden stod still. Allt som fanns i världen var bara jag och Harry. Min Harry.



» Bella

jättebra! :) Vad hände med mig och Liam? :O kram! xxx

2013-04-15 // 18:13:34
» Bella

har du sett mejlet? :) kram! xx

2013-04-15 // 18:15:03

ÅHHH Jättebra! Skriv mer! helst om Harry som denna men Niall går också bra! (Ett förslag på handling: två tjejkompisar flyttar till london och där möter de One Direction och blir kompisar osv)

2013-05-10 // 19:35:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback