Jag hörde fotsteg närma sig och det rykte till i handtaget. Dörren öppnades.

Det var Harry som öppnade. Han såg helt nyvaken ut med täcket som täckte hans kropp.  

- Hi, can I talk to Sherrie? Fick jag fram.

- Niall? Frågade han och gnuggade sig om ögat.

- Ehm yeah.

- I don’t know where she is, I know she had something planned today but I can’t remember what it was, I have a little hangover but you can come in if you want, sa Harry.

Det kändes lite skumt att Harry bjöd in mig till deras hotellrum men det var väl bättre än att sitta i lobbyn helt själv.

 

Niall’s perspektiv

Jäklar vilket rum, tänkte jag för mig själv när Harry lät mig sitta i soffan framför den 52 tums stora TVn.

- I’ll be right back, sa Harry och gick mot sovrummet för att sätta på sig kläder.

Vardagsrummet var stort och öppet, det var utsikt över Venice beach och hela gågatan.

Jag lutade mig lite för att få en uppfattning om hur sovrummet såg ut. Jag såg bara ena halvan av en dubbelsäng men jag var ändå säker på att det var en dubbelsäng. Badrummet låg en meter ifrån sängen och det hängde en stor tavla som livade upp hela väggen.

Jag lutade mig bakåt mot soffans ryggstöd och tog ett djupt andetag.

- So what are you doing in LA, frågade Harry medan han gick emot fåtöljen mitt emot mig.

Han hade tagit på sig en svart t-shirt med vitt tryck och ett par blå kortbyxor som gick ned till knäna.

- Well, I just wanted to check out the city, ljög jag.

Harry var verkligen inte sig själv. Han skulle aldrig ha sagt ett ord till mig efter allt Sherrie drama. Jag såg ju att även han gillade henne. Han dolde det inte speciellt bra. Han sa ju att han var lite bakfull men efter min egen erfarenhet brukade jag bara må lite dåligt, jag var ju inte omedveten som när jag väl var full. Harry kanske var annorlunda.

Harry fortsatte att vara trevlig och frågade frågor som jag svarade på, klumpen i magen började sakta släppa.

Efter 20 minuter av kommunikation så ringde Harry’s iPhone från sovrummet. Han bad om ursäkt och sprang mot sovrummet för att inte missa samtalet.

- Hi Sherrie, sa han.

Klumpen kom tillbaka. Hon ringde säkert för att säga att hon var på väg hem.

- Sherrie will be here in 5 minutes, sa Harry med ett leende när han kom tillbaka från samtalet i sovrummet.

 

Sherrie’s perspektiv

 

Jag var riktigt nöjd med min insats denna förmiddag. Producenterna var trevliga och gillade mina tre låtar jag spelade för dem.

Jag har en bra känsla över det här skrivkontraktet. De skulle ringa om en vecka och berätta beskedet.

Jag gick igenom dörrarna till hotellet och gick in i hissen som tog mig till sjätte våningen där vårt rum låg. På telefon lät Harry glad så min oro angående att han skulle vara sur på mig släppte.

Jag stoppade in nyckelkortet i dörren och väntade tills jag hörde det lilla pipet innan jag öppnade.

Jag blev bländad av solens ljus som sken utanför fönstret.

- I’m back, sa jag medan jag stängde dörren och tog av mig skorna.

Jag gick igenom hallen mot vardagsrummet och fick se något jag inte hade förväntat mig.

Det var inte alls Harry som satt och kollade på TV. Det var Niall.

- Ehm, where is Harry? Stammade jag fram.

- He is in the bathroom, fick jag till svar från Niall.

- And what are you doing here by the way?

- Well, I came to talk…. Startade Niall innan Harry kom ut från badrummet och välkomnade mig tillbaka.

Harry betedde sig annolunda.

- Are you okay Harry? Frågade jag.

-  Of c.. ehm....

Harry tittade ner i golvet. Han såg ledsen ut, eller i alla fall bekymrad.

Vad hade de gjort medan jag var borta? Vad gjorde ens Niall här? Varför betedde sig Harry så konstigt och hur blev han helt plötsligt ledsen?

 

---

Ni får ursäkta mig för en rätt kort och ohändelsebar del men pågrund av min resa så har jag inte kunnat lägga ner så speciellt mycket tid på novellen den här gången.